"...får leken tåla" av M.J. Arlidge (originaltitel: "Liar Liar")

Den fjärde fristående delen i M.J. Arlidges serie om kommissarie Helen Grace heter "...får leken tåla" och jag har nu lyssnat på den. För mig är det den sämsta av böckerna i serien (läs om de tidigare delarna genom att klicka på titlarna i slutet av detta inlägg) men för det är det inte en dålig bok utan det är en helt okej deckare. Storyn är spännande och karaktärerna är intressanta. Spänningen håller i sig enda till slutet.

Tre stora bränder bryter ut under en och samma natt. Kriminalkommissarie Helen Grace får ansvaret för utredningen och det blir en fasansfull jakt på mordbrännaren. Bränderna kräver flera människoliv men Helen och hennes kollegor hinner knappt påbörja jakten innan nya bränder lamslår staden. Fler människoliv skördas och poliserna kan konstatera att allt är mycket noggrant planerat och genomfört. Genom att starta fler bränder samtidigt får räddningstjänsten problem med prioritering och detta gör att fler dör. Utöver utredningen har Helen också en ny chef som hon inte riktigt får grepp om och som om inte detta vore nog så har den lokala reportern Emilia Garanita återigen fått upp vittringen när det gäller Helen...

"...får leken tåla" är absolut läsvärd och om man väljer ljudboken så är den 10 timmar och 42 minuter lång och uppläst av Callin Öhrvall Delmar.

De tidigare böckerna i serien:
"Ole dole"
"Bro bro breja"
"Dansa min docka"

"Det förlovade landet" av Mari Jungstedt

"Det förlovade landet" är den andra delen i Mari Jungstedts "nya" serie som utspelar sig på Gran Canaria. Personligen är jag mer förtjust i Gotlandsserien om Knutas, men det gör inte att jag tycker att den här serien är dålig, bara inte riktigt lika bra... Första delen i serien går att läsa om ifall man klickar på titeln i slutet av det här inlägget. Som vanligt när det gäller Jungstedts böcker så är den här boken bra berättat, intressant, lättläst och spännande. Alla Jungstedts böcker är perfekt sommarläsning så funderar ni på vad ni ska ha som sällskap i solstolen i sommar och inte läst dem än så rekommenderar jag dem varmt till det!

Svenska Linda Andersson hittas efter en rejäl festkväll brutalt ihjälslagen i den bungalow hon och hennes man hyr på Gran Canaria. De har bott där i några år och äktenskapen har gradvis förvärrats. Nu blir maken snabbt misstänkt för mordet och eftersom han själv har stora minnesluckor pga kvällen innan har han inte mycket till försvar mer än att hoppas att folk ska minnas att de sett honom på den bar han uppger att han befunnit sig på. Svenska journalisten Sara Moberg och den norska fd polisen Kristian Wede blir av olika anledningar engagerade i mordutredningen. Inte långt efter mordet utsätts flera turistanläggningar för attentat och frågan är nu om det rör sig om terrorbrott inriktade mot svenska turister eller om det rör sig om något helt annat?

"Det förlovade landet" är en bra deckare och jag tror att jag kommer att fortsätta läsa denna serie. Boken finns också som ljudbok och den är 10 timmar och 31 minuter lång. Uppläsare är Katarina Ewerlöf.

Gran Canaria-serien:
"En mörkare himmel"

Gotlandsserien:
"Den du inte ser"
"I denna stilla natt"
"Den inre kretsen"
"Den döende dandyn"
"I denna ljuva sommartid"
"Den mörka ängeln"
"Den dubbla tystnaden"
"Det fjärde offret"
"Den farliga leken"
"Den sista akten"
"Du går inte ensam"
"Den man älskar"
"Det andra ansiktet"

"Ung kvinna saknad" av Claire Douglas (originaltitel: "Local Girl Missing")

På omslaget rekommenderas "Ung kvinna saknad" till fans av "Kvinnan på tåget" men jag tycker att det finns fler likheter med "Nära dig" (läs om båda dessa böcker genom att klicka på titlarna). Däremot håller jag med om att man antagligen kommer att tycka om den här boken ifall man gillar "Kvinnan på tåget", även om jag tycker att den var lite bättre än den här. "Ung kvinna saknad" är en relativt kort bok på bara drygt 300 sidor och den är väldigt lättläst. Det som drar ner betyget en del är att den är lite förutsägbar. Jag blev inte så överraskad av slutet som jag tror att det är meningen att man ska bli. Med det sagt så är det inte alls en dålig bok utan den är absolut läsvärd.

För arton år sedan försvann 21-åriga Sophie efter en utekväll med vänner. Det enda spåret efter henne var en blå sneaker som man fann ute på en gammal pir. Den allmänna uppfattningen då var att hon ramlat i vattnet och drunknat, men man återfann aldrig hennes kropp. Hennes bästa vän Francesca har sedan dess levt med minnena av väninnan. När hon nu arton år senare blir uppringd av Sophies bror Daniel som berättar att man funnit kroppsdelar som man tror är Sophies beger sig Francesca tillbaka till barndomsstaden Oldcliff-on-Sea. Daniel vill ha hennes hjälp med att ta reda på vad som hände hans syster den där ödesdigra kvällen. Men Francesca hinner knappt anlända till staden innan hotfulla anonyma brev börjar dyka upp. Hon känner sig också förföljd och ju mer hon och Daniel rotar i det förflutna desto mer övertygad blir hon om att någon vet vad som hände för arton år sedan...

Jag tycker att Claire Douglas har skrivit en helt okej deckare och jag kan mycket väl tänka mig att läsa fler böcker av henne.

"Den tatuerade cirkeln" av Susan Casserfelt

Jag vet inte när det senast gått så många dagar sedan jag läste en bok som det gjort nu. Jag har jobbat lite mer än vanligt den sista veckan och orken och koncentrationen att sätta sig med en bok har inte funnits där, men att lyssna har fungerat. Den här gången blev det "Den tatuerade cirkeln" av Susan Casserfelt och det är den andra delen i hennes Högakustenserie. Jag läste den första delen, "Prästens lilla flicka", i mars 2014 och tyckte att det fanns potential för att den här serien skulle kunna bli riktigt bra. Tyvärr så hade jag lite svårt att få grepp om den här andra boken och jag hade svårt att ta storyn på allvar. Men trots det ville jag lyssna vidare och höra hur det skulle gå så den är på inget sätt dålig. Det bara saknas något (enligt mig), nu igen....

Polisinspektör Kajsa Nordin sitter på en restaurang med sin flickvän då hon hör något som hon tror är pistolskott. Hon rusar ut och hittar en svårt skottskadad man. Hon försöker stoppa blödningarna men tre svartklädda män dyker upp och motar bort henne. Hon tror att det är poliser men då hon dagen efter träffar de utredande poliserna tror de inte på hennes utsaga. Kajsa kan inte släppa fallet och tillsammans med hennes fd kollega, den numera pensionerade kriminalkommissarien Modig från Örnsköldsvik, gräver hon vidare. Detta leder till att hennes vägar än en gång korsas med konstnären Zetas. Detta eftersom kändiskonstnären har en tatuerad cirkel som som liknar den tatuering man fann på den döde mannen. Det leder vidare till ett dolt sällskap med en synnerligen ljusskygg verksamhet, bl.a. en privatklinik vid foten av Höga Kustenbron.

När jag nu lyssnat klart på "Den tatuerade cirkeln" tänkte jag direkt att jag nog lämnar Kajsa och Zeta i och med det, men när jag tittade på Casserfelts hemsida så såg jag att nästa bok, den tredje delen, ska bli den sista i serien och då ändrade jag mig för det känns fånigt att läsa/lyssna på två av tre.

"Den tatuerade cirkeln" är uppläst av Katarina Ewerlöf och den är 14 timmar och 43 minuter lång.

"Selfies" av Jussi Adler-Olsen (originaltitel "Selfies")

Som jag längtat efter Avdelning Q!! "Selfies" är den sjunde delen i Jussi Adler-Olsens utomordentliga bra serie om Köpenhamnpolisens utredare vid Avdelning Q. Den här serien tillhör definitivt det bästa på deckarmarknaden och den här boken är inget undantag från de tidigare sex delarna (läs om dem genom att klicka på titlarna i slutet av inlägget). Storyn är mycket spännande och berättad så att man är fast från början till slut. Karaktärerna i böckerna är intressanta och underhållande och trots att ämnena som avhandlas är allvarliga och dystra får man som läsare skratta lite emellanåt och det gör "Selfies" och de tidigare böckerna ännu bättre.

En äldre kvinna hittas mördad i Kongens Have. Tillvägagångssättet påminner om ett mord som begicks för flera år sedan. Avdelning Q:s ledare Carl Mørck uppmärksammas på det av en fd polis och tillsammans med Assad och deras senast tillkomna kollega Gordon börjar han titta på de båda morden. De saknar dock Rose som är sjukskriven pga en psykos och hennes hälsa verkar bara bli sämre och sämre. I deras vilja att hjälpa henne börjar de också titta på den arbetsplatsolycka som dödade hennes tyrann till pappa. Samtidigt härjar en galen bilist som inlett en dödlig jakt på unga bidragstagande kvinnor. Hänger alla fallen ihop eller är det bara tillfälligheter att allt händer på en och samma gång?

"Selfies" får naturligtvis ett bra betyg av mig och jag tycker att den är jättebra. Men den där känslan jag fick då jag läste de första böckerna i serien infinner sig inte riktigt. Kanske beror det på att jag inte längre blir så överraskad. Det är ju trots allt den sjunde boken. Men jag längtar redan efter mer...

"Selfies" finns också som ljudbok. Den är 17 timmar och 57 minuter lång och den är uppläst av Stefan Sauk.

Serien om Avdelning Q:
"Kvinnan i rummet"
"Fasanjägarna"
"Flaskpost från P"
"Journal 64"
"Marcoeffekten"
"Den gränslöse"

"Öga för öga, tand för tand" av Mats Ahlstedt

Jag har aldrig läst något av Mats Ahlstedt innan men när jag senast skulle välja en ljudbok så kände jag att det var dags att testa. "Öga för öga, tand för tand" är den andra fristående boken i serien om gärningsmannaprofileraren Ella Werner. Denna nya bekantskap var ganska trevlig och boken är spännande och välberättad. Ljudboken är 11 timmar och 50 minuter lång och den är uppläst av Katarina Ewerlöf.

Ella Werner får ett anonymt brev som är undertecknat med ett L. Hennes tankar går genast till hennes döde exman Leonard och hennes ångest och mardrömmar kommer genast tillbaka. Leonard omkom strax efter en rättegång om grov mordbrand och illegalt spel och hans död välkomnades av Ella eftersom han misshandlat och våldtagit henne under deras äktenskap. När en rad uppmärksammade mord börjar begås i Göteborg och Ellas kollegor jagar terrorister ser hon själv ett samband med Leonards sista rättegång och hon börjar gräva i det fallet. Detta är naturligtvis inte ofarligt för henne och snart är hon i full gång med att ta reda på sanningen om det förflutna och samtidigt riskerar hon sitt eget liv...

Jag tycker att "Öga för öga, tand för tand" är en läsvärd bok om man gillar svenska deckare och jag kan själv mycket väl tänka mig att läsa eller lyssna på mer av Ahlstedt.

"På väg mot döden" av Stephen Booth (originaltitel: "The Murder Road")

"På väg mot döden" är Stephen Booths 15:e (!!!) bok om Ben Cooper och Diane Fry. Tänk att det är så många och att jag läst allihop. Några av de andra kan ni läsa om ifall ni klickar på titlarna i slutet av det här inlägget, men de flesta av böckerna läste jag innan jag började att blogga. "På väg mot döden" skiljer sig inte så mycket från de tidigare delarna. Historien är som vanligt välberättad och det är hyggligt spännande. Men just den här boken tog aldrig riktigt fart och det saknar jag lite.

Den lilla byn Shawhead i Peak District ligger avsides och det finns bara en väg dit. När en lastbil plötsligt blockerar den vägen uppstår problem för invånarna i byn. Kvinnan som hittar lastbilen gör också en makaber upptäckt i förarhytten då hon ser att det finns blod i den. Polisen tillkallas och det blir Ben Cooper som får leda utredningen. När lastbilschauffören hittas död i en grund grav strax intill står det helt klart att det rör sig om mord. Någon dag senare begår en man självmord i ett intilliggande samhälle och det dröjer inte länge innan Cooper och hans kollegor kan koppla samman de båda händelserna.

"På väg mot döden" är en helt okej deckare, men den lyfter som sagt aldrig riktigt. Men har man läst de andra böckerna i serien så gissar jag att man vill läsa även den här.

"Dödens plats"
"Svart som synden"
"Flickan i floden"
"Djävulsklippan"
"Död och begraven"
"Redan död"
"Bron"