"Kråkflickan" av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist

Oj, oj, oj... Det här trodde jag aldrig att jag skulle skriva, men "Kråkflickan" håller faktiskt Stieg Larsson-klass!! På framsidan av boken står det "mord och psykoterapi" och det stämmer väldigt väl. Det är en psykologisk resa i den mänskliga grymheten, ondskan och dess ursprung. Boken innehåller många överraskande svängningar och det är spänning från första till sista sidan. "Kråkflickan" är första delen i en trilogi och sista meningen gör att jag är glad att del två redan står i bokhyllan!

En svårt torterad och mördad pojke hittas i ett buskage vid Thorildsplan. Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg tilldelas fallet och hon och hennes kollegor kör ganska omgående fast. Pojken är av utländsk härkomst och ingen verkar sakna honom så de kan inte identifiera honom. Samtidigt ber socialtjänsten psykoterapeuten Sofia Zetterlund att försöka hjälpa den f.d. barnsoldaten Samuel Bai. Han kommer från Sierra Leone och där har Sofia tidigare arbetat med sådana trauman. Samuel påminner mycket om en av hennes andra patienter, Victoria Bergman. Trots olika bakgrund och problem visar de båda tecken på multipla personligheter. Jeanettes och Sofias vägar kommer snart att korsas eftersom det hittas ännu en mördad ung pojke. Deras möte påverkar dem båda starkt eftersom de båda inser att det inte bara är jobbet som gör att de dras till varandra.

Jag tänker inte skriva mer om handlingen för jag vill inte förstöra för er som vill läsa den. Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist har verkligen lyckats här! Dock känner jag att jag vill påpeka ännu en gång att den handlar om riktig grymhet. Det är alltså inget för känsliga läsare!

Jag har del två "Hungerelden" i bokhyllan och nu har jag svårt att avgöra om jag ska dra ut lite på det och läsa något annat emellan eller om jag ska kasta mig över den och sedan plågsamt vänta på del tre...