söndag 13 november 2011

"Eldvittnet" av Lars Kepler

Jag har nyss läst ut den tredje boken, "Eldvittnet", av Lars Kepler (pseudonym för författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril) och försöker nu smälta boken och sammanfatta mina intryck. Det börjar spännande och det går fort att komma in i intrigen. Men det kändes ändå lite tunt och enformigt ett tag men så läste jag vidare och helt plötsligt är det väldigt spännande igen. Redan från början förstod jag att sanningen inte skulle vara så enkel som den verkade vara och lite för tidigt insåg jag hur det låg till. Inte hela förklaringen till det, men vem mördaren var gick att räkna ut. Det innebar dock inte att jag tappade intresset utan jag ville veta varför och hur alla delarna hängde ihop. Det författarna gör så bra är att de skriver allt ur många inblandades synvinklar och kapitlen är så korta att det aldrig känns som att man måste vänta för länge innan man får följa de andra igen.

"Eldvittnet" börjar på behandlingshemmet Birgittagården utanför Sundsvall. På hemmet bor unga flickor med diverse olika problem. En höstnatt mördas en tonårsflicka då hon befinner sig i isoleringen. När hon hittas ligger hon iklädd endast trosor på sängen med händerna för ansiktet. Det är de andra flickorna på gården som hittar henne och när de inte kan hitta sköterskan som har jour ringer de hennes make och flickornas kurator Daniel Grim som tillkallar polisen. Kriminalkommissarie Joona Linna befinner sig av privata skäl i Sveg när hans chef ringer honom för att be honom bistå polisen i Västernorrland med deras utredning. När han kommer till behandlingshemmet och tillsammans med den lokala polisen lyckas lugna ner situationen så upptäcker de att en flicka, Vicky, saknas och de gör också den hemska upptäckten att även sköterskan mördats under natten. I Vickys rum hittar de hammaren som använts för att slå ihjäl sköterskan och det ser också ut som om flickan sovit i sin säng i blodiga kläder. Det verkar som de har en uppenbar skyldig och jakten på Vicky startar. Polisen får oväntad och oönskad hjälp av ett medium i Stockholm som verkar vara i kontakt med den döda flickan. Ingen vill tro på det hon säger sig ha sett men hon berättar sådana detaljer som ingen utomstående borde känna till...

Mer än så här tänker jag inte skriva men boken är nästan 600 sidor lång så jag lovar att det händer mycket mer! Och om jag, efter att ha läst slutet, får gissa så tror jag att vi kan se fram emot en fjärde bok av Lars Kepler...

5 kommentarer:

  1. Jag gav bort den här boken i julklapp. Hoppas få läsa den när mottagaren är klar. Väntar ....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då hoppas jag att du snart får låna den!

      Radera
  2. Måste nog säga att den inte höll riktigt samma klass som de två tidigare.
    Men helt klart läsvärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med om att deras tidigare böcker är bättre!!

      Radera
  3. Att det kommer en 4:e bok kan vi vara ganska säkra på... speciellt som det är tänkt att bli totalt 8 stycken.

    SvaraRadera