"Eldnatt" av Yrsa Sigurðardóttir (originaltitel: "Hörfdu á mig")

När det gäller "Eldnatt" av Yrsa Sigurðardóttir blev jag lite lurad av att det på omslaget står att författaren är Islands svar på Stieg Larsson för den är långt ifrån lika bra som hans böcker. Jag kan inte säga att det är dåligt men det är inte heller så ruggigt bra, spännande och välskrivet som Larssons Millenniumserie. "Eldnatt" är hyggligt bra men inte särskilt spännande och det som gör att den utmärker sig en del är att Sigurðardóttir blandar in lite spökerier i handlingen.

Ett behandlingshem för gravt handikappade brinner ner i en våldsam brand. Bara en av de boende på hemmet överlever och det är Jakob, en pojke med Downs syndrom. Han döms för mordbranden och blir flyttad till en institution där en långtidsdömd pedofil också sitter. När advokaten Thóra Gudmundsdóttir kontaktas av pedofilen i syfte att han vill att hon ska utreda Jakobs fall igen blir hon tveksam. Hon oroar sig för vad den obehagliga och psykopatiska pedofilen kan ha för baktankar med det. Men hon börjar trots allt att titta på utredningen kring branden och hittar snart tvivelaktiga saker som gör att hon åtar sig fallet. Kan det vara så att Jakob blev oskyldigt dömd?

Jag tror att den här 440 sidor långa boken hade varit bättre om den kortats ner lite. Det blir emellanåt lite väl mycket beskrivningar som man ögnar sig igenom. Jag kommer helt enkelt inte att kasta mig över nästa bok av den här författaren. Men eftersom smaken är olika så rekommenderar jag att man ska läsa "Eldnatt" om man gillar deckare med lite övernaturliga inslag. Det går ju trots allt att snabbläsa vissa delar som jag gjorde...