"Rotvälta" av Tove Alsterdal

Njae... Tyvärr är jag lite besviken efter att ha lyssnat på "Rotvälta". Jag är omåttligt förtjust i Tove Alsterdals tidigare böcker (vilka ni kan läsa om ifall ni söker på hennes namn i sökrutan ovan) och av den anledningen hade jag höga förväntningar på den här boken. Tyvärr motsvarades de inte. Tempot är lite segt, storyn inte alltför spännande och karaktärerna var inte heller så fängslande som de brukar vara. Det blir inte mer än ett medelbetyg för "Rotvälta". Ljudboken är uppläst av Gunilla Leining och den är 9 timmar och 36 minuter lång.

Olof var bara fjorton år när han erkände mordet på Lina Stavred. Ingen kropp hittades men vittnesmålen pekade alla åt hans håll. Nu, 23 år senare, är han tillbaka i barndomstrakterna i Kramfors. Han är där för att hämta en bil och bestämmer sig för att svänga förbi sin pappa. Men det blir inget kärt återseende utan i stället hittar han sin pappa död i duschen. Det visar sig att han mördats med en jaktkniv. Polisen Eira Sjödin har också återvänt hem till Kramfors. Hon bor med sin mamma som håller på att försvinna in i demensens värld. Eira blir involverad i utredningen kring Olofs pappas död och fallet kommer att ta henne tillbaka till uppväxtåren. Var det verkligen hela sanningen som kom fram för 23 år sedan?

Boken är den första delen i en ny serie som utspelar sig i Ådalen så det kommer att bli en fortsättning. Jag är ganska säker på att jag kommer ge serien en chans till, om inte annat så pga Alsterdals gamla meriter.