"Den femte årstiden" av Mons Kallentoft

Det här är en bok om ren ondska. I "Den femte årstiden" ger Mons Kallentoft oss förklaringen till varför Maria Murvall sitter tyst, skadad och till synes okontaktbar på Vadstenas psykiatriska sjukhus. Det är en hemsk förklaring och det rör sig absolut om det värsta man kan tänka sig. Eller värre. Sedan jag läste "Midvinterblod" (första boken i serien om kriminalinspektör Malin Fors) har jag själv velat veta Marias öde och försökt att lista ut det. Visst var jag på sätt och vis i närheten men ändå inte. Det känns lite som att Kallentoft inspirerats av Stieg Larsson i den här boken men det är ändå annorlunda. Kallentoft har som vanligt med offrens syn på brotten och alla karaktärernas tankar och funderingar kring utredningen och sina liv. Ibland blir det lite för mycket av den varan men ändå vill jag fortsätta läsa för han har verkligen lyckats med intrigen.

Som jag skrev så handlar "Den femte årstiden" om vad som hände med Maria Murvall, kvinnan som hittades irrandes i en skog. Hon verkade vara våldtagen och torterad av skogen, vilket naturligtvis inte är en rimlig förklaring. Malin Fors har på sin fritid försökt att hitta lösningen på gåtan men inte hittat det genombrott hon hoppats på. Då hon på en privat tillställning träffar en läkare från Lund som berättar om en namnlös kvinna som hittats på samma sätt som Maria och som nu sitter lika stum på en psykiatrisk klinik i Lund inser Malin att hon kanske fått en pusselbit som kan leda henne framåt. Några dagar senare hittas ett kvinnolik i samma skog där man fann Maria och hennes skador verkar vara ungefär likadana som hos de två kvinnorna som verkar gett upp livet på sina respektive sjukhusrum. Nu har Malin en konkret utredning att ta tag i och den leder henne och hennes kollegor vid Linköpingspolisen djupt ner i de värsta delarna av vårt samhälle.

Läs  den här boken!! Men om ni inte redan läst de fyra första böckerna så börja med dem. I turordning:
"Midvinterblod"
"Sommardöden"
"Höstoffer"
"Vårlik"

"Huset vid havets slut" av Elly Griffiths (originaltitel: "The House at Sea's End")

"Huset vid havets slut" är den tredje boken av Elly Griffiths om rättsarkeologen Ruth Galloway och kommissarie Harry Nelson (de två tidigare finns att läsa om i den här bloggen). När den här boken börjar är Ruth nybliven mamma till lilla Kate. Hon har precis hunnit börja jobba då några fältarkeologer hittar sex skelett på en otillgänglig strand. Det visar sig att skeletten är från 1940-talet. Ruth och Harry försöker lista ut vilka de är genom att hitta folk från trakten som var med på den tiden. De kan snart konstatera att de ska leta bland män som var med i hemvärnet. Men de hinner knappt finna potentiella vittnen förrän dessa personer börjar dö. Dör de av gammal ålder eller är det så att de mördas, en efter en? Under utredningen försöker Ruth kombinera sitt yrkesliv med sin nya roll som mamma vilket inte alltid sker smidigt och utan samvetskval. Hon försöker också hålla sina känslor för Harry Nelson under kontroll.

Den här boken är inte riktigt lika bra som de två tidigare. Intrigen griper inte riktigt tag i en. Men trots det vill man läsa mer. Mycket av det beror nog på att man vill följa huvudpersonernas fortsatta livsöden. Griffiths lyckas verkligen med att få läsaren intresserad av hennes karaktärer. På det sätt som boken slutade på gissar jag mig till att det kommer att komma en fortsättning och den vill jag i så fall absolut läsa!

Johan Theorin om Ölandskvartetten

Johan Theorin berättar själv om sin Ölandskvartett.

"Skumtimmen" av Johan Theorin

Jag har läst Johan Theorins böcker i oordning och inser att jag kanske (om det är möjligt) hade gillat dem ännu mer om jag läst dem i ordning. De är verkligen bra och även om det inte är hisnande hela tiden så är det nerv i dem och det är inget fel på spänningen. I "Skumtimmen" möter vi Julia Davidsson vars son Jens försvann på Öland i september 1972. Ingen vet vad som hände pojken utan han har varit spårlöst försvunnen sedan dess. Drygt 20 år senare ringer Julias pappa, Gerlof Davidsson, upp sin dotter och meddelar att han fått en av Jens sandaler skickad till sig med posten. Detta gör att Julia återvänder till Öland där hon tillsammans med sin gamle far och hans vänner försöker ta reda på vad som hände den där höstdagen 1972. Många år innan Jens försvann växte en pojke vid namn Nils Kant upp på ön. Han ansåg att ön var hans och han satte skräck i bygden. Detta gjorde att han tvingades bort från "sin" ö och trots att han återfördes i en likkista flera år innan Jens försvann så finns det de som tror att Nils Kant var inblandad i pojkens öde. Kan det verkligen vara så?

Den röda tråden i "Skumtimmen", "Nattfåk" och "Blodläge" är den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson och det är både kul och annorlunda. Hans kunskaper om Öland och de historier och myter som finns där gör honom till en utmärkt privatspanare. Men det är inte helt ofarligt för honom. Jag har läst att det kommer en till bok i den här serien som Theorin kallar för Ölandskvartetten. Jag längtar efter att läsa den fjärde och sista boken!

"Blodröd våg" av Rennie Airth (originaltitel: "The Blood Dimmed Tide")

Jag har inte läst mycket av Rennie Airth och jag undrar faktiskt själv varför för han skriver verkligen bra och fängslande. "Blodröd våg" utspelar sig sommaren 1932. Den f.d. kriminalkommissarien John Madden hittar en försvunnen flicka. Hon har blivit våldtagen och brutalt mördad. Hennes ansikte är totalt sönderslaget. Madden som fortfarande är vän med sina gamla kollegor på Scotland Yard berättar för dem att han inte tror att detta är ett isolerat mord utan att han har onda aningar om vad som komma skall. Det visar sig också att det inte alls är mördarens första offer som Madden hittat och spåren leder utomlands, bl.a. till Tyskland, ett land som 1932 befinner sig i en stor politisk oro.

Det är ganska kul att läsa en deckare som utspelar sig på 1930-talet. Poliserna oroar sig för att alla småskurkar blivit mobila eftersom fler och fler skaffar sig bil. Det finns heller inga mobiltelefoner att plocka fram då man behöver förstärkning. Om ni inte läst något av Rennie Airth så tycker jag absolut att ni ska göra det! Och "Blodröd våg" är ett säkert kort om ni väljer att göra det.

Snart kommer det en ny bok av Mons Kallentoft

När jag hade läst ut Mons Kallentofts senaste bok om Malin Fors så skrev jag att det var tråkigt att man aldrig fick veta vad det var Maria Murvall hade råkat ut för. Det var en gåta som följt med i alla fyra "årstidsböckerna" och det kändes konstigt att man inte fick svaret på den. Men nu kommer det snart en ny bok i serien - "Den femte årstiden" - och i den verkar det som att vi kommer att få veta vad som hände med Maria. Enligt Kallentofts hemsida (klicka på rubiken ovan så kommer du dit) kommer boken ut den 20 maj men när jag kollade runt lite på nätet så verkar det som att affärerna kommer att börja sälja den mellan 23 maj och 1 juni. Jag rekommenderar denna bok oläst så köp den. Det kommer definitivt jag att göra!!

"Alltför nära" av Linwood Barclay (originaltitel: "Too Close to Home")

Jag hade stora förväntningar på "Alltför nära" av Linwood Barclay eftersom jag tyckte att hans bok "Utan ett ord" var bra. Tyvärr så håller inte "Alltför nära" riktigt samma klass men jag tycker ändå att den är okej. Det börjar riktigt bra och spännande med att Derek, 17 år, gömmer sig i sin bästa väns, Adams, hem då han och hans familj ska åka på semester. De bor grannar och Derek har kommit på att han kan träffa sin flickvän Penny där ostört hela veckan då grannfamiljen är borta. Men han har inte hunnit vara ensam i huset länge då han hör hur deras bil kommer tillbaka och eftersom han inte hinner ut gömmer han sig i källaren. Vännens mamma känner sig krasslig och de har bestämt sig för att vända hem. Så ringer det på dörren, någon säger "svin" och sedan går allt snabbt. Han hör hur först pappan, sedan mamman och till sist Adam skjuts ihjäl. Sedan hör han steg som närmar sig källaren... Så långt är det riktigt bra och det fortsätter så ett tag men sedan tycker jag att det rör till sig lite väl mycket och någonstans förlorar intrigen sin nerv. Det känns som att det kunde blivit ännu mer av det än det blev. Men trots det så tycker jag nog att ni ska läsa "Alltför nära" om ni gillar spänning!

"Morden i Oxford" av Guillermo Martínez (originaltitel: "Los crimenes de Oxford")

Det här är inte någon bra bok. Ibland känns det t.o.m. som Guillermo Martínez glömmer att han skriver en deckare. Han är nämligen matematiker och det tar ibland över helt och hållet. En gammal kvinna som en gång var med och tolkade Enigma-koden mördas och samtidigt får matematikprofessorn Arthur Seldom ett mystiskt meddelande som lyder "Den första i serien". En argentinsk utbytesstudent som bor hos den gamla damen är med och hittar henne och sedan hjälper de två polisen med utredningen som verkar röra matematiska formler och en seriemördare. Men det blir aldrig bra och det blir aldrig spännande. Det hela är ganska rörigt och innehåller alldeles för många oväsentligheter. Men det var något annorlunda och jag tror att det var första gången som jag läste något av en argentinsk författare. Jag kommer dock inte att leta efter fler böcker av denne författare och återigen måste jag nog varna er för att slösa bort er tid på en dålig bok. Läs något annat!