"Bara tre kan leka så" av Denise Rudberg

"Bara tre kan leka så" är den tredje boken i Denise Rudbergs elegant crime-serie. Enligt mig så är det den sämsta av dem. Den känns tunn och det är inte så mycket fokus på spänningsdelen i historien utan mer på karaktärernas privatliv. Lite synd för den intrig som Rudberg valt denna gång kunde ha innehållit mycket mer och den hade kunnat bli riktigt spännande. Nu blev det lite platt och inte alls så rafflande...

Den populära och högt uppsatta politikern Bror Hemros hittas mördad i sitt hem på en av de mest exklusiva adresserna i Stockholm.  Det är ett mord som tyder på att mördaren kände sitt offer och det har utförts med stort övervåld. Inte så långt efter mordet försvinner två medelålders kvinnor spårlöst. Även de hör hemma i de finare kretsarna i huvudstaden. Återigen så kallas trion Marianne Jidhoff, Torsten Ehn och Augustin Madrid samman och under största hemlighet får de i uppgift att ta reda på vad som hänt såväl Hemros som de försvunna kvinnorna. Att de jobbar under dessa förhållanden beror på att man vill undvika läckor till pressen.

Jag gillade de två första böckerna, "Ett litet snedsprång" och "Två gånger är en vana", eftersom det kändes nytt och lite smågulligt (morden till trots). Därför blev jag besviken på "Bara tre kan leka så" då brotten (som jag skrev ovan) kändes lite undanskuffade och inte alls så viktiga. Jag hoppas att det blir mer spänning i den fjärde boken, "Mellan fyra ögon", då den kommer. Enligt Adlibris kommer den i oktober.